.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag drar mig nerför trapporna och öppnar ytterdörren. Där står Alex med ett flin på läpparna och en hjälm i famnen.

"Well, you don't look like you're deathly ill." säger han och granskar mig från topp till tå.

"I'm not sick. I'm just having a bad week." säger jag och suckar. 

"Dude, it's thuesday." säger Alex och skrattar. "Come on now, you can't hide at home forever."

"The bus just left. We're gonna be late either way." 

Han fingrar på hjälmen och flinar mot mig.

"Ever ride on a scooter before?" 

 

"Alex, I'm gonna fall." 

Jag hade gått med på det och nu satt vi på moppen påväg mot skolans parkering. 

"Just hold on tight." säger han och gasar.

När vi äntligen stannar, hoppar jag av direkt och tar av mig hjälmen. 

"That was awful!" säger jag och skrattar.

Alex tar av sig sin egna hjälm och låser moppen. 

"I thought you did well." säger han och vi börjar gå mot entrén. 

Inne i skolan är det dödstyst. Vi går direkt till skåpen och jag hänger av mig jackan.

"Amanda." hör jag då en välbekant röst bakom mig. 

Jag vänder mig om och ser rakt in i Harrys gröna ögon.

"What are you doing here?" säger jag och lutar mig mot skåpet. 

"I needed to talk to you." säger han och tar min hand.

"I don't want to talk to you, Harry." säger jag och drar åt mig handen igen.

Harrys ögon blixtar till och han kollar bort ifrån mina ögon.

"Come on, you're breaking my heart here." säger han och skrattar tyst för sig själv.

"You broke mine first." suckar jag och slänger igen skåpet.

Då tar han tag i min arm och vänder mig emot honom. Jag ser i ögonvrån hur Alex skyndar mot mig med snabba steg.

"Hey! Stop that." säger Alex och tar ett hårt grepp om Harrys handled.

"Alex, go. I can handle this." säger jag och försöker trycka bort Alex.

"Yeah, you heard her." säger Harry och ler mot Alex.

"Alex." säger jag och han tittar ner på mig. "Go. I'll meet you in class." 

Han kollar tillbaka på Harry, suckar och släpper hans handled. Han kollar en sista gång på mig innan han osäkert går iväg. 

"What's wrong with you?" suckar jag och Harry släpper min arm.

"Your new boyfriend?" säger han och kollar efter Alex.

"No, why do you care?" säger jag och stryker min hand över stället där Harry greppat tag om.

Han kollar tillbaka på mig och tar ett steg mot mig.

"Why I care?" säger han och tar mitt ansikte i hans händer.

Jag hinner inte ens reagera innan hans läppar trycks hårt mot mina. Jag försöker trycka bort honom från mig men ger upp då jag förstår att han är starkare. Hans läppar känns mjuka mot mina och jag känner hur jag kopplas bort ifrån stunden. Utan att jag kan kontrollera det, märker jag hur jag lägger mina armar om hans hals och kysser honom tillbaka. Kyssen avbryts och Harry kollar rakt in i mina ögon.

"That's why I care." suckar han och går därifrån. 

Jag kollar länge efter honom och märker inte ens att folk har börjat komma ut från sina lektioner, innan någon lägger sin hand på min axel.

"Are you okey?" säger Alex och lägger en arm om mig.

"Yeah." säger jag avlägset. "I'm good." 

Mina tankar avbryts när en stor kille ramlar precis framför mig och Alex. Böckerna som han hade i sin famn, glider ut på golvet och jag ser hur han slår i huvudet i golvet. Han vänder sitt ansikte mot oss och då känner jag igen honom. Det var han som hade blivit knuffad den dagen jag skulle till Holmes Chapel med Harry. 

Han kollar vädjande på mig och då kommer två killar fram till honom och drar upp honom från marken. Den ena håller fast honom hårt medans den andra börjar sparka killen i magen. Jag vänder mig bort ifrån scenen och kollar på Alex.

"Can't you do something?" säger jag vädjande.

"Sorry, you don't mess with these guys. If I could, I would." 

Dom två killarna släpper honom då och han glider ner på marken, medvetslös. Killarna skrattar högt och springer därifrån. Jag går tvekande fram till killen och sätter mig ner på huk.

"Hey." säger jag och petar på hans rygg.

Han rycker till och reser sig sakta upp och kollar på mig.

"I'm sorry." säger jag.

Han fnyser och går sedan därifrån.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------