.

Everything about you, Kapitel 14

Tidigare i Everything about you:

"Hi. You're Amanda, right? I've heard a lot about you." Då dyker Harry upp bakom henne.
"And none of it was from me, right?" säger han och alla börjar skratta högt.
"It was actually all from you, Hazza." säger Louis och ställer sig bredvid Eleanor igen. 
"Please guys, sit down. I wanna eat and you're stressing me." säger Niall. Harry skrattar och sätter sig bredvid mig. Han lutar sig mot mig och viskar i mitt öra.
"Hi, babe." säger han och pussar mig på kinden. 

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Efter maten sätter vi oss alla inne i vardagsrummet. Jag slänger mig ner mellan Zayn och Niall i mittensoffan. Harry sätter sig ner bredvid Liam i soffan till höger med en trumpen min. Jag ler mot honom och han ger mig en slängkyss. 

"Please, get a room." säger Zayn och suckar. 

"If you didn't know, we're already in a room, Zayn!" säger Harry. Jag och Eleanor börjar skratta. 

"So, what do you wanna do now, guys?" säger Liam och kollar runt i rummet. "Mabye watch Toy Story?"

"No, Liam. You and I watched it yesterday. Give it a break!" säger Louis. Liam suckar. 

"Why don't we get to know each other a bit more? I hardly know anything about Amanda." säger Niall och kollar nyfiket på mig. 

"Oh, there's not much to know, really." säger jag och försöker undvika allas blickar. 

"Come on, Amanda." säger Zayn och knuffar löst till mig. Jag suckar och kollar på Harry. Han ler mot mig. 

"Okey, what would you like to know?" Liam räcker snabbt upp handen och jag pekar på honom med ett leende på läpparna.

"What's your favourite movie?" säger han och ler stort. Eleanor skrattar till och kollar sedan nyfiket på mig. 

"Well...I like Titanic. I've watched it about 20 times. It's amazing." Liam nickar tyst. 

"I've got a good one!" säger Zayn och fixar snabbt till sitt hår. "Why did you move to England?" Allas blickar vänds snabbt mot mig och jag känner hur rodnaden börjar komma fram. 

"Well, I guess I have to tell you." säger jag och reser mig upp ur soffan. Jag går fram till fönstret och kollar ner mot gatan där människor med barnvagnar och hundar går. 

"My dad left my mom and me when I was about 12 years old. He wasn't very nice. He used to hit us, like a lot. And then one day, he left. Packed his bags and just left." Hela rummet är helt knäppttyst. Jag vänder mig om och fortsätter. 

"A few months ago I got raped. I don't really like to talk about, it's not the best conversation starter either. I didn't really see his face at the moment, but afterwards I began to see more and more. And when I found out that it was my father, my mom just didn't want to live there anymore. So we moved here." Zayn sitter med ansiktet i händerna, Niall kollar in i väggen och biter på naglarna, Harry kollar direkt på mig med en obeskrivlig min, Louis håller om Eleanor som med blanka ögon kollar rakt på mig och Liam torkar snabbt bort en tår från kinden. Jag känner hur något rinner ner från ögat. Jag torkar snabbt bort det med tröjärmen och snörvlar till. Då reser sig Eleanor upp, går snabbt fram till mig och kramar om mig. Jag håller om henne och känner hur mer tårar forsar ner och lägger sig som en pöl på hennes axel. 

"I'm so sorry, Amanda..." säger Zayn och kramar om mig. Jag känner att han skakar.

"It's okey, Zayn. Now I don't have anything to hide, it feels pretty good." Han släpper mig och pussar mig på pannan, sedan sätter han sig bredvid Niall igen. Harry harklar sig och går sedan fram till mig. Han tar mina händer och kollar in i mina ögon. 

"Why didn't you tell me when we were out?"

"It's not a very romantic story, is it?" säger jag och himlar med ögonen. Han strycker sina fingrar över mina händer. 

"Can I go home? I feel kind of crap at the moment." säger jag och torkar bort en till envis tår. Harry nickar och vi börjar gå mot dörren. Eleanor kommer återigen och kramar om mig.

"I hope I'll see you again. You seem so wonderful, Amanda." 

"I hope so too. You seem great as well." Då dyker även Louis och Liam upp bakom hörnet. Dom går snabbt mot mig och fångar in mig i sin famn, båda två. 

"Bye, Amanda." säger dom och pussar mig på pannan. Jag tar Harrys hand och vi går ut genom dörren.

"You don't have to walk with me home, Harry. I'll be fine."

"No, I'll drive you. I don't think I can ever take my eyes of you now." säger han och drar in mig i en varm kram.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sådär! Jag hoppas att ni gillade det! Ni vet, det skulle vara jättemycket roligare om ni kunde slänga in en kommentar lite då och då. Då blir jag mycket mer motiverad och vill skriva mer! x

du är ju as bra på att skriva noveller !
loveit !