Everything about you, Kapitel 12

Tidigare i Everything about you:
Då öppnas dörren in till Liams sovrum och Danielle skuttar ut med sin morgonrock om sig. Hon ler mot oss och sätter sig i Liams knä.
"And yeah..."säger hon, "I heard everything you said." Hon pussar Liam på kinden och kollar sedan på mig.
"Well, GO ON!" skriker hon.
 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Amandas point of view:
Jag öppnar mitt skåp och lägger in min jacka och väska.
"Hi you." Jag vänder mig om snabbt och kollar rakt in i ett par gröna ögon.
"Alex, hi!" säger jag och ler stort. Jag vänder mig mot skåpet igen och tar ut min geografibok. Sedan stänger jag skåpet och kollar på Alex. Han ler och vi börjar gå mot klassrummet.
"So..what did you do yesterday?" säger Alex och kollar nyfiket på mig. Jag rycker lätt på axlarna.
"Not much. I watched tv and did the english homework." Jag visste att Harry inte skulle bli glad om jag började berätta för massor vad vi hade pågång, vad det nu var. Men just nu så får han bli en hemlighet.
Vi går snabbt in genom dörren och sätter oss vid våra bänkar. Jag tar upp min mobil och stänger av ljudet. Då ser jag att jag fått ett sms. Jag trycker på "open" och läser smset.
 
"Hi Amanda! The guys were thrilled about our date. I hope you don't mind but I told them about it last night. I was thinking, do you wanna come over after school? Also, Louis's girlfriend is here so you'll get to meet her 2! xHarry."
 
 
Jag ler stort och börjar knappa in ett svar.
 
"Hi Harry! My lession starts now but sure, I'll see you after school then! Say hi to the guys for me! xAmanda."
 
Jag lägger ner mobilen i fickan och kollar upp mot tavlan. Mr.Brown sätter sig ner vid katedern och börjar prata om olika bergarter. Jag försöker koncentrera mig på vad han säger men avbryts av ett pssst. Jag kollar på Alex som låtsas skära halsen av sig. Jag börjar skratta högt och alla vänder sig mot mig. Mr.Brown harklar sig och kollar ilsket på mig och Alex.
"Is there something wrong?" säger han och reser sig från stolen. Jag skakar på huvudet och kollar på Mr.Brown. Han suckar och fortsätter prata.
När skolan äntligen är slut, går jag till mitt skåp och tar på mig jackan och hänger väskan över axeln. Sedan stänger jag skåpet och börjar gå mot utgången. Då blockas min väg av en tjej. Hennes mörka lockar hänger över öronen och hennes mörka ögon glimmar i ljuset från takbelysningen.
"Hi." säger hon och ler mot mig.
"Hi." säger jag och försöker gå förbi henne. Hon ställer sig åter framför mig.
"You'r the new girl, right?"
Jag suckar. "Yeah, that's me." Hon börjar skratta och går sedan därifrån. Jag kollar förvånat efter henne när hon går ut genom dörren. Då dyker Alex upp. Han ler mot mig och kollar sedan efter tjejen han med.
"What did Julie want?" säger han och börjar gå mot utgången. Jag följer med honom och rycker på axlarna.
"I have no idea. She was really weird, though."
"Yeah, Julie is kind of the schools bitch. She does everything to get what she wants. Be careful, she doesn't like newcomers." säger han och vinkar hejdå. Jag vinkar tillbaka och går sedan mot busshållsplatsen. Precis när jag sätter mig ner glider bussen in och jag kliver på.
När bussen stannar utanför Best Hotell stiger jag av och går snabbt in i lobbyn. Jag går sedan fram till hissen och trycker på knappen. Det tar några sekunder men då öppnas dörrarna och där inne, lutad mot väggen, står Zayn. Han ler mot mig när han ser mig och jag går snabbt in i hissen.
"Hi!" säger jag och kramar om honom. Han lägger sina armar om mig och kramar mig tillbaka.
"Hi! I was just on my way to get some food for us. Do you wanna come?"
Jag biter mig i läppen. "Do I have to? I really want to meet Harry right now!" Zayn börjar skratta och går ur hissen.
"No worries, I'll see you later!" säger han och dörrarna stängs. Jag trycker på våning 9 och hissen skakar till innan den börjar åka uppåt. När den stannar springer jag snabbt ur den och bort mot rummet som Liam stannat utanför dagen då han räddade mig från lastbilen. Jag knackar lätt på dörren. Jag hör skrik och när dörren öppnas ser jag Niall med ett stort leende på läpparna.
"Oh, hi Amanda!" säger han och kramar om mig.
"Hi Niall, why so suprised?" säger jag och kramar tillbaka. Han släpper taget om mig och jag går in i rummet.
"Nothing, I just thought you were Zayn with the food. You know, I'm starving!" säger han och jag skrattar högt.
"You don't say!"
Trackback
RSS 2.0