Everything about you, Kapitel 45 - Epilog

Harry suckar tungt och kollar upp på psykologen James. 
"How long has it been now?" säger James.
"A year."
"Do you miss her?"
"Everyday." viskar Harry.
"How is your daughter dealing with it?"
"Alice is one year old. For her, there's only me. But she's gonna ask when she gets older and I'm gonna tell her all about how we meet and what we went through."
"And that was pretty much, am I right?" säger James och trummar sakta och rytmiskt med pennan mot anteckningsblocket.
"Yes." säger Harry och ler för sig själv. "Her dad, two gunshots, one big fight and then her pregnancy."
"Do you ever feel alone?"
"All the time. She was my everything. Everyday I think about how I'm never gonna wake up to that beautiful smile of hers. Nor will I ever hold her in my arms or grow old with her. That's what hurts the most."
"Of what I've heard, you didn't do that well the first two months after she passed away."
Harry harklar sig och hans ögon blir blanka.
"Um..no. I started drinking. And I was in a lot of fights."
"And you couldn't have Alice, right?"
"No, not until I had fixed myself and was able to take care of her."
James nickar och skriver snabbt ner något.
"And how are you doing now?"
"It's hard. It's always gonna be hard. But I have Alice and she's my world now. She helps me in so many ways, even though she doesn't know about it."
"Do you think you'll ever find someone like her again?"
"Honestly? No, no I don't think so. Amanda was special. I'll never meet a girl like her. She changed me, for the better."
"And how's it going with your band now? Are you still playing?"
Han kollar in i väggen och en tår rinner nedför hans kind.
"No. Zayn and Liam are now solo artists. Louis's and english teacher and Niall...I honestly have no idea. He and I drowe apart after she died."
"Was it too hard?"
"I think he blames me for her. For everything I did to her."
Alice ger då ifrån sig ett fnitter och Harry lyfter upp henne från golvet och sätter henne i sitt knä. Han kysser henne på pannan och viskar tyst:
"I love you."
Bakom honom syns då ett ljus. Som en liten ljusprick som långsamt rör sig uppåt. 
Alice börjar skratta och det smittar av sig på Harry. Hans skratt ekar i rummet och ljuspricken försvinner. 
Det går en kall vind genom rummet och smeker Harrys kind. Han andas in och blundar. 
"Wait for me, babe." viskar han tyst.
 
"Are you cold?" säger Harry och reser sig upp. Jag öppnar mina ögon och skakar på huvudet. Harry skrattar och tar av sig sin jacka. Sedan lägger han den över mig och ler mot mig. Jag kollar in i hans gröna ögon. Dom glänser från ljusens skimmer. Han böjer sig ner mot mig och våra läppar möts i en kyss...
 
Harry skrattar och sätter sig bredvid mig. Han lutar sig mot mig och viskar i mitt öra.
"Hi, babe." säger han och pussar mig på kinden. 
 
 
Jag tar Harrys hand och vi går ut genom dörren.
"You don't have to walk with me home, Harry. I'll be fine."
"No, I'll drive you. I don't think I can ever take my eyes of you now." säger han och drar in mig i en varm kram.
 
"Well, I thought we could be out here. Chill in the pool and grill mabye?" 
"I was hoping you might say that." säger han och lyfter upp mig i sin famn och börjar springa mot poolen. Då jag förstår vad han tänker göra börjar jag sparka vilt och skratta.
"No, Harry. Please..." säger jag men hinner inte mer innan han slänger sig i vattnet med mig. Vattnet sköljer över oss och jag simmar snabbt upp till ytan igen. Jag hostar och då dyker Harry fram precis framför mig. Jag skrattar och lägger armarna om honom. Jag kollar in i hans gröna ögon och viskar: "How did I find you?" Harry ler och pussar mig på kinden. 
"I guess you're just lucky."
 
Han lägger armarna på mina höfter och suckar.
"I know we havn't really known each other very long, but these few weeks has been the best in my life. And this might come as a chock for you but...I love you." 
Jag känner hur en tår rinner nerför min kind. 
"Oh no, that was a compliment, I..." 
"I know! I just...I love you too, Harry." säger jag och trycker mina läppar mot hans.
 
Det har blivit mörkt och månen lyser över mig och Harry som ligger på en filt nere vid bryggan. Jag har huvudet på hans bröst och känner hur det rör sig upp och ner när han andas. Han har sin ena arm om mig och ligger och pillar med mitt hår.
"I could lay here forever." säger han och suckar. 
 
Där står Harry framför spisen i bara shorts. Jag smyger fram till honom och lägger armarna om hans mage. Han hoppar till och vänder sig om.
"Goodmorning, nuckle head." säger han och kysser mig på pannan.
 
"Be careful with my baby." hör jag Harry skrika. 
 
 
 Jag omfamnar henne och låter henne gråta ut. 
"What happened, babe?" 
"I'm so sorry, you have no idea how sorry I am." stammar hon mot mitt bröst. 
"Hey..." säger jag och kysser henne på pannan. "You know you can tell me anything."
 
"It's okey. It's gonna be okey." säger jag gråtande och ser då hur Harrys ögon stängs.
 
 
Där ligger han, med ögonen öppna och med ett litet leende på läpparna. Tårarna börjar återigen rinna från mina ögon och jag slänger mig ner bredvid honom. Han stönar högt men lägger sina armar om mig och kysser mig på hjässan. 
"Hey babe." viskar han.
Jag fortsätter gråta mot hans bröst och känner hur hela kroppen blir lätt av glädje. Min Harry är tillbaka, tänker jag.
 
"Are you in love?" säger jag och ler.
"Oh, I don't know. But it's something about her that makes me wanna take a bullet for her." Han kollar på Harry. "Sorry. It just slipped out."
"It's fine." säger han och lägger en arm om mig. "I know exactly what you're talking about."
 
Jag slappnar av och ler mot honom. 
"Hopefully we'll not have anymore drama." säger jag och suckar. 
"With lifes like ours? Never." säger han och kysser mig. Jag skrattar och kysser honom tillbaka. 
 
"Are you sure?"
Ja, jag var helt säker. Jag ville ha honom, nu och för alltid.
"Positive." viskar jag och kysser honom. 
Jag börjar smidigt knäppa upp hans skjorta och smeker hans bröst. Han sätter sig upp och jag låter honom dra av mig min tröja. 
"I love you." viskar han och jag stönar till.
 
"I know this isn't very romantic or anything, but I hope you don't care about that right now." säger jag och går ner på ett knä.
Hennes ögon blir stora som golfbollar när jag tar fram en ask från bakfickan.
"Amanda, please be my wife." säger jag och håller fram den öppna asken.
Hon tar sig för munnen och får fram ett pip.
"Yes, of course." mumlar hon och hennes ögon blir tårfyllda.
Jag drar på ringen på hennes finger och reser mig upp från golvet. Hon lägger sina armar om mig och jag kysser henne mjukt på läpparna...
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu var den fanficen slut! Hoppas verkligen ni gillade den!
Kommer börja på en ny så småningom med personer som jag känner. Tror den kommer bli toppen! Så stanna kvar :) Nu får ni gärna kommentera och säga vad ni tyckte om hela berättelsen, ni är bäst!

Kommentarer
Postat av: Lisa

Blev tårögd när jag läste det här sista kapitlet, herregud vad grym du är :') <3

2012-12-02 @ 19:52:55
URL: http://lisaasofiaa.blogg.se
Postat av: Sophie

but... but... NOoooOOOOooOOOO :((((( sjukt bra, men jag kan fan inte hantera såna här slut HAHAHAHA ok brb crying in a corner

2012-12-02 @ 22:03:02
Postat av: saraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!♥

MAlIN ASSÅ FAFNÖASNKGDORNMGPRS JAG FINNER INTE ORD♥

2012-12-04 @ 23:05:23
URL: http://samuelssonsarah.blogg.se
Postat av: anna

omfgmfmgfmgfmg, så jävla braaa! dör. like seriously, slutet va bättre än vad jag hade förväntat mig! skriv ny direkt. fan vad duktig du är malin! :)

2012-12-05 @ 20:23:59
Postat av: Sarah! :)

IM STILL WAITIng FOR DAT NY FANFIC YOU WERE TALKIn' BOUT'

2013-01-05 @ 01:03:51
URL: http://samuelssonsarah.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0