.

"Babe you have to wake up." viskar jag och håller Harrys hand i min.

Det har gått 5 timmar sedan operationen. Läkaren säger att han kan vakna när som helst, men det kan också ta flera dagar. 

Jag stryker honom över håret och en tår rinner nerför min kind. Då öppnas dörren till rummet och Niall går sakta in med två muggar i händerna. Han ger en till mig och sätter sig sen ner på en av stolarna. 

"Hot chocolate." säger han och smuttar på sitt. 

Jag nickar och tar en klunk av den varma chokladen. 

"Thank you. For being here with me. I know you had something else planed but thank you." säger jag och ställer ner muggen på det lilla bordet bredvid Harrys säng. 

"Hey, of course. I'll always be here, for both you and him." säger han och lägger en hand på min rygg. 

Jag nickar och ler mot honom. 

"Are there any news?" frågar jag och kollar tillbaka på Harry.

"Nope, the same. He might wake up anytime, it might take a couple of days. They don't really know." säger Niall och tar upp sin mobil ur fickan. 

Jag fortsätter kolla på Harry. Hans stängda ögonlock, hans perfekta läppar, hans mörka ögonbryn. Allt det här är mitt fel, tänker jag och torkar bort en ny irriterande tår. 

"Hey, look." säger Niall och håller fram sin telefon. 

Jag ser att han är inne på twitter och i den första tweeten ser jag direkt Harrys och mitt namn.

"Wait, what?" säger jag och kollar närmare på tweeten.

"How do they know about me?" 

Jag kollar upp mot Niall som rycker på axlarna.

"I guess Harry has tweeted about you a couple of times, but they have seen you outside together as well. You know, our fans are awesome!" skrattar han och fortsätter kolla på mobilen. "They are saying some really nice things about you."

"I think I'm gonna go out for some fresh air. Do you wanna come?" säger jag och reser mig upp.

"Nah, it's fine. I'll wait here."

Jag nickar och drar min kofta tätare om mig innan jag går ut från rummet. Jag går genom den långa korridoren och ut genom entren. Några meter bort står en stor ek som jag sätter mig under. 

Solen lyser starkt och jag hör fåglar kvittra över mig. En bit bort på andra sidan gatan står några tjejer och viskar med varann. Ibland ser det till och med ut som att dom pekar på mig, men jag viftar bort det och kollar ner i marken. Då ser jag min hand. Den är röd och blodig. Tårarna börjar rinna medans jag ilsket försöker torka bort Harrys blod i gräset. 

Då skyms solen plötsligt av tre mörka figurer. Det är tjejerna från andra sidan gatan.

"What are you doing?" säger en av dom spydigt.

Jag torkar snabbt bort tårarna och reser mig upp.

"Nothing." mumlar jag och gömmer händerna i mina byxfickor. 

"You know Harry, right?" säger samma tjej igen med samma avsky i rösten. 

Jag nickar tyst och kollar ner i marken.

"Oh, well, he's mine, just so you know." 

Tjejerna bredvid henne börjar fnissa.

"I gotta go." säger jag och vänder mig om för att gå men då drar någon hårt i mitt hår. Jag skriker högt och försöker putta bort henne ifrån mig. Hon smäller då snabbt till mig i ansiket och puttar in mig i trädet. 

"HEY!" hörs det då bakom dom. 

Då ser jag Zayn komma springade ifrån en bil. Han håller en kaffemugg i handen och springer snabbt fram till min sida.

"What the hell are you doing?!" skriker han åt tjejerna som tydligt tappat talförmågan.

Han lägger en arm om mig och börjar dra mig mot entren igen. När vi kommer innanför dörren börjar jag gråta mer kraftigt och glider ner längs väggen i korridoren. Zayn sätter sig ner bredvid mig och håller sina armar om mig. 

"It's okey. I'm here, they won't hurt you anymore." viskar han och stryker mig över ryggen. 

"It's not just them! It's Harry, he's laying in there, barly breathing and it's all my fault." gråter jag och drar mina knän upp mot mig. 

"Your fault? This is not your fault, Amanda. I promise, it's not." 

Han håller mig hårdare och efter en stund lugnar jag ner mig och vi fortsätter att gå genom den långa korridoren till Harrys rum. 

När vi kommer in sitter Niall på samma ställe med mobilen och Harry ser ut precis som när jag lämnade honom. Jag går fram till sängen och kryper upp bredvid honom. Jag lägger han slöa arm om mig och håller om hans bröst. Zayn sätter sig ner bredvid Niall.

"Any news then?" säger Zayn.

"No, not yet. All we can do is just to wait till he wakes up. And you?"

"No, not really. Some of the fans outside pushed Amanda though. But I think she's fine." hör jag honom viska tyst. 

"When are the other boys coming?" säger Niall.

"They should be here any minute."

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------