.

Jag smäller igen skåpet och börjar gå mot matsalen med tunga steg. 

"Hey Amanda, wait up!" hör jag någon skrika genom korridoren. 

Jag vänder mig om och ser Alex komma springande mot mig. Jag suckar och vänder mig om igen. Då knuffas jag bakåt och jag kollar upp på den jag gått in i. Där står en storvuxen kille med mörkt hår och ett runt, knubbigt ansikte. Han ser väldigt bekymrad ut och kollar snabbt bakom sig och sen tillbaka på mig.

"I'm sorry." mumlar han och går förbi mig.

"It's fine."

Jag ser tre långa killar i snapbacks då komma springade. Dom springer rakt förbi mig och knuffar till den storvuxna killen så att han faller handlöst framåt. Jag biter mig i läppen och ser hur killen sakta reser sig upp och går snabbt iväg och försvinner bakom hörnet. 

Då tar någon tag i min arm och jag rycker till.

"Hey! Where have you been? I havn't seen you all week." 

Jag kollar upp på Alex som ler mot mig. Jag ignorerar honom och drar åt mig armen. 

"I'm sorry I kissed you, okey?" säger han och ställer sig framför mig. 

"Jerk."

"You can't blame me for falling for you!" konstaterar han högt. 

Är han kär? I mig? Verkligen?

"No? Well, I can blame you for choking me with your tongue!" 

"I thought you felt the same way. I didn't know you had a boyfriend." 

Han ler charmigt mot mig.

"Can you please forgive me? It won't happen again."

Jag suckar och kollar upp på honom. Jag vet att det är fel, men han är min enda vän i skolan. Jag kan inte förlora honom pågrund av en meningslös kyss, eller hur?

"Fine. But if you try anything, I will kill you."

Han skrattar högt och drar med mig mot matsalen.

"It's a deal." 

 

Jag står vid skåpet och hänger på mig jackan, när jag hör en tjej prata med sin kompis.

"Omg, did you know Harry Styles is outside?" säger hon glatt.

"What? Why?" frågar den andra med ett stort flin.

"I dunno, rumor is that he's waiting for Jasmine."

Vad snackar hon om?! 

Jag slänger igen skåpet och ser hur tjejerna blänger på mig. Jag börjar gå med snabba steg mot porten men då dyker hon upp framför mig och ler sliskigt. 

"Going somewhere, are we?"

"It's none of your buisness." suckar jag och trycker mig förbi henne, ut genom porten. 

Hon skrattar och jag hör hennes klackar efter mig. 

"Amanda!"

Jag vänder mig bort mot mopedparkeringen och ser Alex stå och vinka mig till sig. Jag går fram till honom och han börjar rota i sin ficka. 

"You forgot this in class." säger han och håller fram mitt gröna turarmband med paljetter på. 

Mamma gav mig det när jag var liten och jag har inte tagit av mig det sen dess. 

"Oh god, thank you!" utbrister jag och kramar om honom. 

"No problem. I think you dropped it, cause it's broken here, see?" säger han och pekar.

"Oh, right. Thanks anyway."

"Like I said, no problem."

Han kollar bort bakom mig och skrattar.

"Looks like Jasmine is desperate for some curls." 

Jag vänder mig snabbt om och ser Jasmine stå lutad mot en svart bil. Harrys bil. 

Han står bredvid dörren och pratar glatt med henne.

"I gotta go. Bye Alex." mumlar jag och börjar gå mot Harry.

Nu var jag förbannad. 

Några meter ifrån dom, tittar båda upp och reagerar totalt olika.

Harry skiner upp och tar några steg mot mig för att omfamna mig.

Jasmine dock, kollar surt på mig och fnyser, innan hon vänder sig om och går därifrån.

"Hey beautiful." viskar han och kysser mig snabbt på pannan.

"Hey you too."

Jag sätter mig i bilen och knäpper på mig bältet. Nu står det fler tjejer nära bilen med kameror i högsta hugg.

"So, picking me up wasn't one of your best ideas." skrattar jag.

Han ler och startar bilen. Tjejerna vinkar glatt när han kör ut från parkeringen.

"So, who was the guy?" säger han och tittar i backspegeln och sen tillbaka på vägen.

"What guy?" frågar jag och kollar på honom. 

"That guy you were talking to just now."

"Oh, that's Alex. The guy who kissed me, remember?"

Han stelnar till och knyter sina nävar runt ratten.

"Don't worry. He said he was sorry. It's not going to happen again." säger jag och flinar. "My my, is Mr. Harry Styles jealous?"

"Of course I am." säger han utan en reaktion.

"Well, I am too. So, it's fine."

"Why?" säger han och skrattar. 

"That girl you were talking to. What did she say?"

"Oh." flinar han. "It was weird, she asked if I would sleep with her. Right away."

Va fräckt! Jasmine var verkligen en riktig bitch.

"Well, what did you say?" frågar jag både förbannat och generat.

"I said I had someone else in that case."

"Really? Who?"

"Well, I don't know. You would wanna do it sometime, right?"

"Are you seriously talking about having sex right now?" säger jag förvånat. "I'm kind of...you know. I want to but it's a bit special for me."

"Because you're a virgin?" säger han och snubblar på gasen när han kommer på sig själv.

"Oh, shoot. I'm sorry." säger han och kollar förskräckt på mig.

"It's fine."

Jag suckar och kollar framåt. Han tar tag om min haka och vänder mitt huvud mot honom.

"I want things to matter with you."

Jag nickar och kysser honom snabbt innan han fortsätter kolla på vägen. 

"Did you find the bags at my place?" säger jag för att byta ämne. 

"Your mom helped me. So now we have three hours in the car together." 

"And my computer?"

"Everything is there, I promise."

Jag ler och blundar. Denna helg kommer bli bäst. Träffa Harrys familj och kompisar. Jag har aldrig haft någon riktigt pojkvän innan så att träffa hans mamma känns riktigt nervös men ändå så himla kul. 

 

"Amanda!" skriker Harry och ruskar om mig.

Jag öppnar ögonen. Jag måste ha somnat till.

"Look!" säger han och pekar på en skylt bredvid vägen. På skylten står det 'Holmes Chapel'.

Några minuter senare svänger Harry upp på en uppfart till ett tvåvåningshus. Huset har två dörrar, en lite mindre än den andra. 

"Welcome home." viskar han och stänger av motorn.

Jag kollar på honom och ser hur det lyser av entusiam i hans ögon.

"Let's go then." säger jag och öppnar dörren och stiger ur. 

Harry går bak till bagagen och börjar ställa ner väskor på marken när ytterdörren öppnas och jag hör någon skrika högt.

"HARRY, MY BABY!" 

"MOM!" skriker Harry och börjar springa mot sin mamma. 

Jag stänger bagagen och kollar bort mot dom. Harry står i hans mammas famn som gråter och kramar om honom hårt. Jag tar upp min och Harrys väska och börjar gå mot dom.

Egentligen vill jag inte störa men jag kan inte bara stå där som en idiot. 

Harry släpper hans mamma och går fram till mig och lägger en arm om mig rygg.

"Mom. This is Amanda."

"Of course it is." säger hon och tar några steg närmare mig. "Harry has been talking about you everyday since you met. I'm Anne."

"Hi Anne." säger jag och håller fram handen för att skaka den men hon drar in mig i sin famn. Jag kramar henne förvånat tillbaka.

"So, Harry." säger hon och släpper mig. "Are you okey? No more pain?"

Jag tittar ner i marken. Hon pratar om skjutningen och min pappa.

"I'm great." säger han och trycker mig närmare honom. 

"And you, Amanda? Are you okey? It must be really hard for you but we're here for you."

"Thank you." säger jag och ler upp mot henne. 

"So, kids!" säger Anne och slår ihop händerna. "Come on inside."

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------