.

 

Harrys point of view:
"Seriously, Amanda. We're gonna be late." skriker jag från hallen. 

Jag hör henne skratta och efter en stunds tystnad dyker hon upp i trappan i en blommig kort klänning. Hennes hår hänger lockigt nerför hennes kinder och på hennes läppar leker ett av dom vackraste leenden som finns. 

"Wow." är det enda jag får fram.

Hon tar sig sakta och försiktigt ner för trappan och gör en liten min på sista trappsteget.

"Hey, how does it feel?" säger jag och tar hennes händer i mina. 

"It's okey. Really." säger hon och kollar upp på mig. 

"Just let me know when I'm suppose to carry you, babe." viskar jag och vi börjar gå mot dörren.

"Hey kids, I wanna take a picture first." hör jag då Amandas mamma säga och vi vänder oss om och ser henne stå med en kamera riktad mot oss.

"Mom, that's on the first date, I think. You're not suppose to take a picture now." säger Amanda och trycker min hand.

"Come on now, squeeze in together." säger hon och går lite närmare oss. 

Jag skrattar till och harklar mig. Amanda trycker sig närmare mot mig och jag lägger en arm om henne. Sedan ler vi mot kameran som blixtrar till.

"You guys are so cute." säger hon och ler.

Amanda suckar och så går vi ut genom dörren och bort mot bilen. Jag öppnar dörren åt henne och hon sätter sig. 

 

Efter en stund stannar Harry bilen och kommer runt för att hjälpa mig ut. Det första jag ser är en stor byggnad med massa blommor och fina tallrikar i fönstren. Över den gigantiska dörren står det 'Paradise' med guldiga bokstäver. 

"Harry." mumlar jag och kollar upp på honom. 

Han fixar till sin slips och kavaj och smeker sedan min kind.

"Hey guys!" 

Jag vänder mig om och ser Liam och Danielle komma springande över gatan. Liams svarta kavaj fladdrar i vinden och Danielle håller i sin långa, smala, blå klänning för att inte snubbla. När dom kommer fram till oss, omfamnar Danielle direkt mig i en lång, varm kram. 

"Hi Amanda. I haven't seen you in ages! How's your leg?" säger hon och kramar sedan om Harry.

"It's better." säger jag och ler varmt.

Liam ger mig en kram och frågar sedan vart resten är.

"I got a text from Niall to just walk in, so let's go." säger Harry och öppnar dörren åt oss. Jag stiger in och kollar mig runt omkring. Marmor bord och stolar och stora ljuslyktor hängandes från taket. Detta kunde ju inte vara något billigt ställe.

Då hörs ett rop och jag ser Louis vinka på avstånd. Jag och Danielle skyndar oss dit och ser att alla sitter där. Niall, Louis, Eleanor, Zayn och en till tjej, som Zayn har armen om. Lauren, antar jag. Hennes mörka hår ligger platt över hennes axlar och hennes bruna ögon glittrar i ljuset från ljuslyktorna. Jag kramar om Niall direkt och går sedan bort mot Lauren.

"Hi, you're Lauren right? Zayn has told me so much about you. I'm Amanda." säger jag och ger henne en kram.

"Hi Amanda. I've heard a lot about you too." säger hon och ler varmt mot mig. 

Jag går runt bordet och sätter mig ner bredvid Harry som ger mig en kyss på kinden. 

En servitris kommer släntrande och lämnar av några menyer. Jag och Harry tar en tillsammans och tittar i. 

"Everything okey so far?" viskar han i mitt öra.

"Yes." säger jag och ler. "Everything is just great."

 

När vi sedan sitter och äter, börjar Louis förhöra Lauren.

"So, Lauren. How old are you?" 

"I'm 19." säger hon och Zayn räcker ut tungan åt Louis, av någon konstig anledning.

"Okey then." säger Lou och tar en tugga av sin kyckling. "And you work at a café, right?"

"I do." säger hon och nickar.

"Do you have a weird family? Any psychologically damaged fathers mabye?"

Jag skrattar tyst och lägger ansiktet i händerna. Jag känner Harry hand på min rygg.

"Lou, seriously." säger Zayn och kollar på mig.

Jag kollar upp ur händerna. Zayn sitter med en oroad blick och resten sitter mest och rör runt i maten. Lauren därimot kollar stinkt på mig.

"I'm sorry, I don't understand."

"It's fine guys." säger jag och sätter mig rakt upp i stolen. "I don't care." 

"I still don't get anything." suckar Lauren.

"Just answer the question." säger Louis och tar en klunk vatten. 

"Um...no. Not that I know of."

Jag skrattar och viftar bort samtalet. 

 

När alla ätit klart bestämmer vi oss för att gå till en pub i närheten. Vi betalar och beger oss sedan dit. Inne i lokalen är det varmt, mörkt och fullproppat. Jag och Harry går bort till baren och sätter oss ner.

"What do you want?" säger han och kollar roande på mig.

"Um...I don't know. I've never had alcohol before."

"Never?" säger Harry.

Jag skakar på huvudet och flinar.

"Well then, you have to try this." säger han och viskar något till killen bakom baren. 

Efter en stund ställs det fram två små glas med ett rött innehåll.

"Together?" säger jag och tar upp glaset. 

Han nickar och vi slänger i oss den röda vätskan. Min hals börjar brusa smått och jag får en obehaglig känsla i magen, men jag gillar det. 

Innan jag vet ordet av har vi båda svalt 7 glas var till. Synen har blivit blurrig och jag känner att jag sluddrar lite på orden. Harry dock, verkar helt normal och drar med mig ut på dansgolvet. Jag hänger över honom och vi dansar sakta till en alldeles för snabb låt. Jag blundar och bara följer med i Harrys rörelser. Jag trycker mina läppar hårt mot hans och öppnar sedan ögonen. Men det är inte Harrys ansikte jag ser framför mig, det är Nialls. Hans läppar rör sig till en röst jag hör på avstånd.

"She's drunk, Harry. Take her home."

Jag känner hur några drar bort mig därifrån och jag ser hur Nialls ansikte blir mindre och mindre ju längre bort jag kommer. Jag sluter ögonen igen.

 

Nästa gång jag öppnar dom, ligger jag utsträckt i Harrys säng. Mitt huvud dunkar och hela rummet snurrar när jag sätter mig upp i sängen. 

"Wow, take it easy." hör jag Harry säga.

"What happened?" säger jag och gnuggar mina ögon.

"Don't you remember? We were out with the guys last night."

"I remember that, but what happened after that?"

"We went to a pub and you got a little bit drunk." säger han och jag hör han fnissa. 

"But...I was with you the hole time, right?"

"What do you mean?"

"I didn't like...dance with Niall, did I?"

Det blir tyst en stund.

"Um...no, not what I saw. Mabye you dreamed it?"

"Yeah, hopefully." säger jag och suckar. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------